Företag som gör hållbarhetsrapportering kan bättre navigera bland de alltmer komplexa reglerna och förväntningarna på hållbart företagande och bidrar samtidigt till en mer hållbar framtid.
Denna artikel förklarar vad hållbarhetsrapportering innebär och redogör för centrala begrepp så som hållbarhetsredovisning, miljöredovisning, hållbarhetslagen, taxonomi, SFDR och ESRS. Genom att förstå nyckelbegrepp kan företag och organisationer stärka sin hållbarhetskommunikation och driva ett mer effektivt hållbarhetsarbete.
Vad innebär hållbarhetsrapportering?
Hållbarhetsrapportering innebär att ett företag eller organisation redovisar sin påverkan på miljö, samhälle och ekonomi.
Det sker genom att verksamheten samlar in, analyserar och kommunicerar information om sitt hållbarhetsavtryck.
Syftet med hållbarhetsrapportering är att öka transparensen och ansvarstagandet gentemot intressenter som investerare, kunder, anställda och samhället. Genom att redovisa sitt hållbarhetsarbete visar företag hur de bidrar till en hållbar utveckling, hanterar risker och möjligheter samt strävar efter långsiktig ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
Skillnaden på hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning
Hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning används ofta synonymt, men det finns vissa nyansskillnader
mellan de två begreppen.
Medan hållbarhetsrapportering syftar på själva processen att rapportera, avser hållbarhetsredovisning själva
slutprodukten eller dokumentet där hållbarhetsinformationen är presenterad.
Det är en formell redovisning som man vanligtvis publicerar årligen och den är ofta en del av årsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen följer ofta internationella standarder och riktlinjer, så som CSRD, ESG, GRI med flera
och syftar till att ge en transparent och jämförbar bild av företagets hållbarhetspåverkan.
Add Miljöledningssystem samlar information och data för hållbarhetsrapportering.
Hållbarhetsrapportering ger en helhetssyn
Hållbarhetsrapportering täcker flera viktiga områden för att ge en fullständig bild av verksamhetens hållbarhetsarbete.
Dessa områden inkluderar:
- Miljö: användning av energi, vatten, växthusgasutsläpp och andra föroreningar. Här berättar företaget vad de gör för att minska sin miljöpåverkan och bli mer resurseffektiva.
- Sociala och personalrelaterade frågor: jämställdhet, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet. Rapporten bör beskriva hur företaget skapar en rättvis och säker arbetsmiljö samt främjar jämställdhet och mångfald.
- Respekt för mänskliga rättigheter: åtgärder för att säkerställa att mänskliga rättigheter är respekterade inom hela värdekedjan, inklusive leverantörer och affärspartners.
- Motverkande av korruption: beskrivning av policyer och åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption och oetiska affärsmetoder.
Miljöredovisning är snävare än hållbarhetsredovisning
Det finns en tydlig skillnad mellan hållbarhetsredovisning och miljöredovisning, även om båda begreppen är relaterade till hur företag och organisationer rapporterar om sina verksamheters påverkan och ansvar.
Miljöredovisning är smalare och fokuserar specifikt på företagets miljöpåverkan och de åtgärder som vidtas för att minska denna. Redovisningen ger en djupare insikt i de miljömässiga aspekterna av företagets verksamhet och är ofta en delmängd av den bredare hållbarhetsredovisningen.
Miljöredovisningen omfattar detaljerad information om:
- Koldioxidutsläpp och andra växthusgaser: Mängden utsläpp och strategier för att minska dem.
- Energi- och resursförbrukning: Användning av energi, vatten, råmaterial och hur effektivt dessa resurser används.
- Avfallshantering: Mängd genererat avfall, återvinning, återanvändning och slutlig avfallshantering.
- Föroreningar: Utsläpp till luft, vatten och mark, samt åtgärder för att minska föroreningar.
- Biologisk mångfald: Påverkan på ekosystem och biologisk mångfald, samt bevarandeinsatser.
Hållbarhetslagen bestämmer vem och vad vid hållbarhetsrapportering
Hållbarhetslagen är en del av Årsredovisningslagen (1995:1554) kapitel 6, och bygger på EU-direktivet CSRD. Lagen bestämmer vem som måste hållbarhetsredovisa samt att hållbarhetsrapporten ska innehålla uppgifter om hur företaget arbetar med miljö, sociala frågor, personal, respekt för mänskliga rättigheter och bekämpning av korruption.
Vad en hållbarhetsrapport ska innehålla
En hållbarhetsrapport är själva dokumentet som verksamheten publicerar för att redovisa sin miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan. Rapporten kan till exempel inkludera information om:
- energiförbrukning,
- koldioxidutsläpp,
- vattenanvändning,
- arbetsvillkor,
- mänskliga rättigheter,
- samhällsengagemang och
- ekonomiska resultat.
Rapporterna kan följa olika standarder och riktlinjer, såsom GRI Standards, för att säkerställa jämförbarhet och trovärdighet.
Add Miljöledningssystem hjälper dig att arbeta systematiskt med ditt miljö- och hållbarhetsarbete. Boka 30 minuter demo för mer information.
Begrepp relaterade till hållbarhetsrapportering
Det finns många viktiga begrepp att ta hänsyn till vid hållbarhetsrapportering. Nedan listar vi några av de vanligaste och mest relevanta.
Miljöledning
Miljöledning är ett systematiskt sätt att hantera strategier och strukturer för miljö- och hållbarhetsfrågor. Genom att arbeta utifrån ett miljöledningssystem får företag och organisationer verktyg för att minska sin miljöpåverkan, följa lagstiftning och förbättra sin miljöprestanda.
Det är vanligt att arbeta utifrån ISO 14001 som är standarden för miljöledning. Standarden ger vägledning för miljöpolicy och mål, övervakning och rapportering av miljöpåverkan samt kontinuerligt förbättringsarbete för miljö och hållbarhet.
Läs mer om certifiering i ISO 14001
CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive
CSRD är ett EU-direktiv som syftar till att förbättra och utöka hållbarhetsrapportering för europeiska företag. Det är en vidareutveckling av det tidigare direktivet Non-Financial Reporting Dirextive (NFRD) och ställer krav på att fler företag ska rapportera mer detaljerad och standardiserad hållbarhetsinformation.
Direktivet omfattar stora bolag samt vissa små och medelstora företag och kräver rapportering om miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade aspekter (ESG). CSRD är tänkt att öka transparensen, jämförbarheten och kvaliteten på hållbarhetsinformation. Det gör att investerare och andra intressenter får bättre information om ett företags hållbarhetspraxis och påverkan.
ESRS – European Sustainability Reporting Standards
ESRS är standarder för hållbarhetsredovisning som är knutna till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). I skrivande stund finns tolv standarder som gäller oberoende av bransch.
Läs gärna mer om riktlinjer och krav för hållbarhetsrapportering
TCFD – Task Force on Climate-related Financial Disclosures
TCFD är ett ramverk som är utvecklat för att hjälpa företag att rapportera om klimatrelaterade risker och möjligheter i sina finansiella rapporter. Syftet är att öka transparensen och hjälpa investerare att fatta informerade beslut.
SFDR – Sustainable Finance Disclosure Regulation
SFDR är en EU-förordning som ställer krav på hur finansiella aktörer, såsom investeringsfonder, försäkringsbolag och finansiella rådgivare ska rapportera om hur de integrerar hållbarhetsrisker och beaktar hållbarhetsfaktorer i sina investeringsbeslut och rådgivningstjänster.
Genom att standardisera hur hållbarhetsinformation är rapporterade och offentliggjorda, underlättar SFDR för investerare att jämföra olika investeringsprodukter och deras hållbarhetsprestanda, samt motverkar greenwashing (dvs miljökommunikation utan ett genuint bakomliggande miljöarbete). Detta bidrar till att mer kapital går mot mer hållbara verksamheter och investeringar.
GHG – Greenhouse Gas
Växthusgaser, såsom koldioxid och metan, är gaser som fångas i atmosfären och bidrar till klimatförändringar. Vid hållbarhetsrapportering kan man ta stöd av GHG-protokollet, som är en global standard för att mäta och rapportera växthusgaser. Mätning och rapportering av GHG-utsläpp är avgörande för att bedöma och minska en organisations klimatpåverkan.
Klimatneutralitet
Klimatneutralitet innebär att ett företag eller en organisation balanserar sina koldioxidutsläpp med motsvarande mängd borttagna eller kompenserade utsläpp. Målet är att nettoutsläppen av koldioxid ska vara noll.
Klimatneutralitet går att uppnå genom att minska utsläppen så mycket som möjligt och sedan kompensera för de återstående utsläppen genom exempelvis trädplantering eller investeringar i förnybar energi.
Koldioxidavtryck
Koldioxidavtryck är ett mått på de totala växthusgasutsläpp som är orsakade av en individ, organisation, produkt eller tjänst, uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO2e). Att beräkna och minska koldioxidavtrycket är centralt för hållbarhetsarbetet, eftersom det bidrar till att minska klimatpåverkan.
Taxonomi
Taxonomi är ett klassificeringssystem med kriterier för vilka ekonomiska aktiviteter som går att betrakta som miljömässigt hållbara. EU-taxonomi är en del av Europeiska unionens Green Deal och är utformad för att styra investeringar mot verksamheter som bidrar till att uppfylla klimat- och miljömål. Genom att främja transparens och enhetlighet i hållbarhetsrapportering syftar taxonomin till att motverka greenwashing och uppmuntra företag att integrera hållbarhetsprinciper i sina affärsstrategier.
Dubbel väsentlighetsanalys
Dubbel väsentlighetsanalys är en metod inom hållbarhetsrapportering som innebär att företag bedömer både den finansiella väsentligheten och den miljömässiga och sociala väsentligheten av sina verksamheter. Detta innebär att man inte bara utvärderar hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets finansiella resultat, utan också hur företagets verksamhet påverkar miljön och samhället.
Genom att använda dubbel väsentlighetsanalys kan företag identifiera de mest kritiska hållbarhetsfrågorna som bör ingå i hållbarhetsrapportering. Det ger en mer heltäckande och balanserad bild av hållbarhetspåverkan och risker och ökar därmed transparensen och ansvarstagandet gentemot intressenter.
Livscykelanalys (LCA)
Livscykelanalys (LCA) är en metod för att bedöma miljöpåverkan av en produkt, process eller tjänst genom hela dess livscykel, från råvaruutvinning till avfallshantering. LCA hjälper företag att identifiera och minska miljöpåverkan i alla steg av produktens livscykel och att fatta informerade beslut om hållbarhetsstrategier.
Greenwashing
Greenwashing är en term som beskriver när företag vilseleder konsumenter eller investerare genom att framställa sig som mer miljövänliga eller hållbara än vad de faktiskt är. Detta kan ske genom överdrivna påståenden, vaga eller irrelevanta miljöpåståenden eller genom att undanhålla viktig information. Greenwashing undergräver förtroendet för hållbarhetsrapportering och kan leda till felaktiga investeringsbeslut.
Miljöledningssystem ett stöd vid hållbarhetsrapportering
Ett miljöledningssystem hjälper dig att organisera ditt miljö- och hållbarhetsarbete och gör det till en naturlig del av verksamheten.
Med Add Miljöledningssystem kan du planera, utföra, följa upp och agera i miljö- och förbättringsarbete. Det är också en källa till information och insikt, och ett värdefullt stöd vid hållbarhetsrapportering.
Boka en demo av Add Miljöledningssystem och se vad verktyget kan tillföra till din verksamhet.
VISSTE DU! Add som ledningssystem hanterar även andra områden så som kvalitetsledningssystem, arbetsmiljöledningssystem, internrevision, och riskhantering.