Vanliga frågor om riskbedömning av arbetsmiljö

Varje år upplever tusentals medarbetare olyckor, stress och ohälsa på svenska arbetsplatser som arbetsgivare hade kunnat förhindra. Ett av de viktigaste verktygen för att skapa en säker arbetsmiljö är riskbedömning.

Men vad innebär egentligen en riskbedömning av arbetsmiljö, när bör du göra den och vem ansvarar för vad? I den här artikeln går vi igenom det du behöver veta för att arbeta systematiskt med riskbedömning på din arbetsplats.

Vad innebär riskbedömning av arbetsmiljö?

Riskbedömning av arbetsmiljö är att undersöka och bedöma vilka faror som finns på en arbetsplats i syfte att förhindra olyckor och ohälsa. Det innebär att identifiera möjliga risker och väga samman sannolikheten och konsekvenserna. Sedan gör ni de förändringar som arbetsplatsen behöver för att bli säkrare.

Riskhantering förbygger ohälsa och olycka på jobbet

Att regelbundet gå igenom arbetsplatsen för att hitta sådant som inte säkert bidrar till att skapa en säker och hälsosam arbetsplats. När du arbetar förebyggande med risker kan du undvika både personliga tråkigheter och stora kostnader för företaget.

Riskhantering gör det också lättare att prioritera vilka arbetsmiljöåtgärder som är viktigast att ta tag i. Återkommande riskbedömningar av arbetsmiljön bidrar dessutom till att medarbetare känner sig tryggare och mer delaktiga i arbetsmiljöarbetet, vilket ofta  leder till ökad trivsel och bättre prestationer.

Måste man göra riskbedömning av arbetsmiljön?

Alla verksamheter med anställda ska enligt lag skydda sina medarbetare från ohälsa och olyckor. Det gäller från det minsta företaget med bara en anställd till de största organisationerna. Kravet finns i arbetsmiljölagen och omfattar privata företag, offentliga verksamheter och ideella organisationer. För att uppfylla reglerna bör du som arbetsgivare därför återkommande göra riskbedömning av arbetsmiljön.

När ska man göra riskbedömning av arbetsmiljön?

Riskbedömning av arbetsmiljön ska ske regelbundet som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, men det finns också särskilda tillfällen när det är extra viktigt.

Några viktiga tillfällen för riskbedömning är:

  • Vid regelbundna skyddsronder
  • Vid omorganisation eller andra förändringar i verksamheten
  • Vid förändringar i arbetslaget som kan påverka arbetsbelastningen
  • När nya lokaler ska tas i bruk
  • Vid införande av ny teknik, system eller nya arbetssätt
  • När någon blivit skadad eller när det varit nära en olycka
  • Vid ensamarbete
  • När någon påpekar brister i arbetsmiljön

Add Riskhantering är ett smidigt verktyg vid riskbedömning av arbetsmiljö. Använd fristående eller som del av ditt arbetsmiljöledningssystem.

Hur gör man en riskbedömning?

En riskbedömning gör du genom följande fyra steg:

  1. Identifiera risker – Gå igenom arbetsplatsen och leta efter sådant som kan orsaka skada eller ohälsa. Ta hjälp av checklistor och medarbetarnas erfarenheter.
  2. Riskbedöma – Värdera hur allvarliga riskerna är och hur sannolikt det är att något händer. Använd en riskmatris som stöd för bedömningen.
  3. Åtgärda – Bestäm vilka åtgärder som behövs för att ta bort eller minska riskerna. Börja med de allvarligaste riskerna och utse ansvariga personer.
  4. Kontrollera – Följ upp att åtgärderna är genomförda och att de ger önskad effekt. Gör nya bedömningar om det behövs.

Tänk på att en riskbedömning inte bara handlar om att identifiera problem, utan är också ett tillfälle att hitta möjligheter till förbättringar som kan göra arbetet både säkrare och mer effektivt.

Metoder och sätt att göra riskbedömning av arbetsmiljö

Det finns flera olika metoder för att bedöma risker i arbetsmiljön och ofta är det bra att kombinera dem för att få en heltäckande bild. Det vanligaste sättet är att göra skyddsronder där man systematiskt går igenom arbetsplatsen med hjälp av checklistor för att upptäcka risker. För att fånga upp psykosociala risker använder man ofta medarbetarsamtal och enkäter.

Exempel på metoder:

  • Skyddsronder med checklistor
  • Riskmatris för att värdera risker
  • Enkäter och intervjuer med medarbetare
  • Mätningar och provtagningar av t.ex. buller, luftkvalitet eller vibrationer
  • Observation av arbetsmoment för att t.ex. upptäcka ergonomiska risker
  • Genomgång av tillbuds- och olycksfallsrapporter
  • Arbetsmiljöronder med skyddsombud
  • Bedömning från företagshälsovård

TIPS! Läs även: Så gör du riskanalys av arbetsmiljön

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön vilket innebär att aktivt arbeta för att förebygga olyckor och ohälsa. Det handlar både om den fysiska arbetsmiljön som lokaler, maskiner och arbetsredskap, och den psykosociala arbetsmiljön som är stress, arbetsbelastning och hur man mår på jobbet.

Arbetsgivaren måste se till att alla anställda vet vilka risker som finns i arbetet och hur man ska arbeta på ett säkert sätt. Några av arbetsgivarens viktigaste skyldigheter är att:

  • Se till att maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar har underhållits på erforderligt sätt
  • Uppmärksamma de särskilda risker som finns om en medarbetare arbetar ensam.
  • Genomföra regelbundna riskbedömningar och åtgärda problem
  • Involvera skyddsombud och anställda i arbetsmiljöarbetet
  • Utreda arbetsskador och tillbud (händelser som kunde ha lett till en olycka)
  • Tillhandahålla skyddsutrustning som arbetet kräver
  • Anpassa arbetet till medarbetarnas olika förutsättningar
  • Ta hjälp av företagshälsovård eller andra experter när behov finns

Skyddsombudets roll

Ett skyddsombud är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor och väljs av facket eller av arbetstagarna själva. För att kunna utföra sitt uppdrag har skyddsombudet rätt till utbildning och de resurser som uppdraget kräver. Arbetsgivaren måste också ge skyddsombud tillgång till dokument och information som rör arbetsmiljön.

Skyddsombudets viktigaste uppgifter är:

  • Företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor
  • Delta i planeringen av allt som påverkar arbetsmiljön
  • Medverka vid skyddsronder och riskbedömningar
  • Påtala brister i arbetsmiljön för arbetsgivaren
  • Delta i utredningar av olyckor och tillbud
  • Bevaka att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete
  • Vid behov kontakta Arbetsmiljöverket

Medarbetares delaktighet i arbetsmiljöarbete

Medarbetarna behöver vara delaktiga i riskbedömningen eftersom de bäst känner till den dagliga arbetssituationen. De vet ofta vilka moment som kan vara riskfyllda och kan bidra med värdefulla förslag på förbättringar.

När medarbetare är delaktiga i riskbedömning av arbetsmiljön ökar också förståelsen för säkerhetsrutiner och det blir lättare att få genomslag för nya arbetssätt. Arbetsgivaren bör därför skapa möjligheter för alla anställda att delta i arbetsmiljöarbetet, till exempel genom att uppmuntra till att rapportera risker och tillbud, delta i skyddsronder och komma med förbättringsförslag.

Lagstiftning och regelverk

I Sverige finns det tydliga lagar och regler för hur arbetsmiljön ska vara. De ger arbetsgivare och arbetstagare vägledning i hur de ska arbeta för att skapa en säker och hälsosam arbetsplats. De viktigaste delarna är arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och den internationella ISO-standarden ISO 45001.

AML – Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Arbetsmiljölagen är Sveriges grundläggande lag för arbetsmiljöfrågor. Den beskriver arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter för att förebygga ohälsa och olycksfall på jobbet. Lagen säger att alla ska ha en bra och säker arbetsmiljö.

AFS – Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Arbetsmiljöverkets föreskrifter är mer detaljerade regler som kompletterar arbetsmiljölagen. De beskriver exakt hur olika arbetsmiljöfrågor ska hanteras i praktiken. Det finns olika föreskrifter för olika områden, till exempel buller, kemiska risker eller arbete vid bildskärm.

BRA ATT VETA! Den första 1 januari 2025 trädde Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur i kraft där 67 föreskrifter har slagits ihop till 15 mer omfattande föreskrifter. Reglerna är i stort sett desamma med något undantag. Den nya strukturen syftar till att göra det lättare att hitta, förstå och använda reglerna.

ISO 45001 Ledningssystem för arbetsmiljö

ISO 45001 är en standard som hjälper organisationer att arbeta systematiskt med sin arbetsmiljö. Den ger riktlinjer för hur företag kan arbeta med ett arbetsmiljöledningssystem och bygga upp arbetsrutiner och processer för att förbättra arbetsmiljön. Standarden är frivillig att följa men många företag använder den för att få en bra struktur för sitt arbete.

Arbetsmiljöverkets roll

Arbetsmiljöverket är den myndighet som kontrollerar att företag och organisationer följer arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. De genomför inspektioner på arbetsplatser för att granska hur arbetsmiljöarbetet fungerar, där riskbedömningar av arbetsmiljön är en viktig del.

Om Arbetsmiljöverket upptäcker brister kan de kräva att arbetsgivaren åtgärdar dem och kan även utfärda viten om kraven inte följs. Utöver sin kontrollerande funktion ger Arbetsmiljöverket också stöd och vägledning. De har checklistor, vägledningar och annat material som arbetsgivare kan använda i sitt arbetsmiljöarbete.

Systematiskt arbetsmiljöarbete med Add Ledningssystem

Add Ledningssystem för arbetsmiljö är ett verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete som hjälper dig uppfylla lagkrav och skapa en säkrare arbetsmiljö. Här kan du enkelt samordna och styra arbetsmiljöarbetet genom att samla alla processer, policys och rutiner på ett ställe.

Modulen för riskhantering ger stöd genom hela riskbedömningsprocessen från att identifiera och värdera risker till att dokumentera, genomföra och följa upp arbetet. Går att använda självständigt eller som del av det befintliga ledningssystemet.

I verktyget finns även moduler för

  • Rondering och kontroll
  • Internrevision
  • Mål och handlingsprogram
  • Visselblåsning

Nyfiken på hur Add Ledningssystem kan hjälpa dig? Vi visar gärna hur det fungerar.